Lithells!

 
Har fått möjligheten att Buzza topping från Lithells.
De är okej, men inte mer!
Söta och någon konstig bismak som jag inte kan indentifiera.
 

1:a dagen och Arvika Stadslopp!

 
Idag var det dags för detta goa gäng att springa Arvika Stadslopp.
Och jag var som vanligt publik och hejade på :-)
Frukost: Te och proteindrink vid 11.
Mellanmål kl 12:30: proteindrink.
Lunch vid 17:00: äcklig drink gjord på avokado, färsk spenat och riven vitkål.
Mellanmål 18: drink gjord på mango, ananas o koriander.
Middag 19:30: Grönsallad m tomat, kyckling o ost.
 

Bilder!

Raderar massa bilder på paddan och hittar dessa godingar :-)
 
 
 

Fy fan!

 
Nu är det dags att ta tag i dessa dåliga vanor!
Så här ser de flesta kvällar ut för mig.
Godis, chips och andra kolhydrater bredvid mig i soffan.
I tisdags skadade jag ryggen på träningen.
Tappade balansen när jag hade skivstången över huvudet
och trillade bakåt och landade givetvis på ryggen.
En rejäl sträckning trodde doktorn, har fått en jävla massa skrämmande 
piller att käka mot smärtan så jag ska kunna röra mig någorlunda normalt.
Bajs.
Blir inte direkt slimmaer och starkare av att ligga i soffan och äta hela dagarna.
Imorgon börjar jag äta grönsaker, protein och juicer plus några promenader i väldigt lugn tempo.
 

Larmet går!

Väckarklockan ringde kl 08:30.
Jag har ingen aning vad jag ska upp och göra så tidigt en ledig lördag så jag vänder på kudden och somnar om.
Missar säkert något jätteviktigt......
Typ knyta skorna på hästen.
 

Rockabilly-tema!

Wow vilka kollegor man har(eller hade ;-)). 
Valde att avsluta min anställning på akuten för ett tag sedan och igår hade dom ordnat avtackning för en till och mig igår. Och vilket jobb dom lagt ner!!!
Raggarvarv i Arvika, sminkning, goa drinkar, skitgodmat, tävlingar, livemusik och jättefina kläder!
Jag är så tacksam över att få ha chansen att lära känna och jobbat med dessa människor för de är så fina så ni anar inte!!!
 
 
 

Ni alltså!

Jag har inte bloggat på 1,5 år och det är fortfarande besökare på bloggen varje dag!

Helt otroligt.
Ska jag börja igen?

Mycket har hänt sedan julen 2014, både glädje och sorg.
Nytt, fantastiskt jobb, förstående ljuvliga kollegor och "klienter", sjukdom, avslut och avsked.

Livet går vidare och det gäller att kämpa på.
 
 

Årets julklapp 2014!

Blev helt klar denna pinne från Clownen.
Hon har det efter mig!
 

Blodet luktar liv men ibland även död.

Vi på en akutmottagning hanterar blod. Vi ger blod, vi torkar blod, vi suger blod, vi plockar upp blod och vi luktar blod.
När man öppnar en dörr till rum fyra och bloddoften slår emot en som en varm kväljande vägg och man tänker i en halv sekund; detta kommer gå åt helvete. Men så hittar den rutinerade och lugna kirurgen en annan väg för att stoppa blödningen. Den kirurgen som är lugn i alla situationer inne hos patienten, han som hittar andra vägar för att se till att de anhöriga får träffa patienten fler gånger än bara ett sista avskedstagande farväl. Han som inte är rädd för att ta fram tången och knippsa av om det behövs eller såga bort för att komma åt för att göra en livsavgörande handling. 
Åter igen har vi lurat döden.
 
Vi böjer oss ner för att flytta på en trasig jacka som ligger ivägen. Ser allt blod på golvet och undrar stilla; hur klarar kroppen att producera så mycket? Hur är det möjligt? Ibland är det inte möjligt och då fyller vi på. Vi vill inte ge upp. Men kroppen tål inte hur mycket som helst och vi kan fylla på litervis men resten av kroppen orkar inte och vi skriver klockslaget på pappret och arbetet med anhöriga börjar. 
För oss är det ett jobb och för dom är det ett livsavgörande. Vi finns där så länge de vill. Vi berättar, vi kramar, vi fångar in, vi jagar blicken, vi förklarar, vi sitter tysta. De förstår inte, vi måste prata klarspråk. Inga vägar förbi. Döden har inträffat. 
Vi har doften av döden i kläderna och vi tar adjö av de anhöriga. 
 
Vi tar fram skurhinken och blöter ner golvet så blodet löser upp sig och det försvinner. Försvinner ner i avloppsvattnet och blir renat igen till dricksvattnet som är livsviktigt. 
 
Vi torkar väggar och fönster och byter om och går hem och livet fortsätter som vanligt. Bråk om TVn, middagen som ska handlas, möten som ska planeras, ungar som ska köras, disk som ska plockas och för någon sekund så far tankarna iväg och man känner doften. Doften av rum fyra som fylls av blod och skillnaden mellan kamp och död är inte stor. Och så är man tillbaka vid diskbänken och torkar gamla matrester. Och livet går vidare och imorgon är en ny arbetsdag. En ny arbetsdag som kan betyda en varm och härlig kram från en liten krabat som fått en liten febertopp och en orolig förälder åker in för att få lugnande besked och den livsviktiga krabaten lunkar iväg med sin vinteroverall nerhasandes vid ryggslutet och man bara älskar sitt jobb med alla möten av människor och man tar sin värmande kaffekopp och hoppas på en lugn eftermiddag tillsammans med patienter och kollegor och livet fortsätter att lura döden och dess anhöriga. 

Buzzador - Vanish!

 
 
Har fått den stora äran att varit ambassadör för Buzzador och provat tvättmedlet och fläckborttagningsmedlet Vanish. 
Kletade in en handduk med HP-sås, amerikans choklad, ketchup och köttfärssås.
Nästan allt gick bort! 
 
 

Pez!

 
Har städat i Pez-hyllan. Fotar dem lite då o då för att ha koll på så jag inte köper dubbletter. 
 
 
 

Färgfest!

 
 
 
 
 
När jag planerade för 40-årskalaset så sökte jag på instagram.
Det skulle vara färg och sweet. 
 
Och nu slipper ni leta efter snygga inspirationsbilder.
 
 

BRÖLLOPET!

Ja ni... Var ska jag börja???
 
Det började för cirka 1½ år sedan. Då började jag fundera på mitt 40-årskalas.
Var jag skulle ha det, vilka skulle komma, vad skulle man göra osv.
Och det skulle vara sjukt roligt att överraska med bröllop.
Vårat bröllop.
 
Men eftersom Direktörn är sjukt dålig på att hålla ihop 1 och 1 och näsborrarna fladdrar så fort han ska berätta något så var det omöjligt att berätta för honom om att jag planerade ett bröllop för oss.
Jag ville ju att det sklle bli en överraskning för våra vänner.
 
Så jag planerade en 40-årsfest med ett hemligt bröllop.
Men vem skulle viga oss?
Jag frågade Jonas om han var vigselförättare men det var han inte och han ansökte inte om det heller.
Jag ville inte ha någon av de som finns i kommunen här hemma utan någon jag hade en relation till.
Inte bara ett namn på pappret.
Så här stod jag nu med ett bröllop men ingen vigselförättare som dög.
Då sket jag i det.
Men ältade det med mig själv fram och tillbaka.
Det skulle vara så kul att få överraska alla med vårat bröllop!
Men icke!
 
Tills lördag 3/5 2014.
Då var jag på middag his Fina Sara och Arman (Jonas pojkvän) sa att han blivit vigselförrättare.
Jag höll på att smälla av!
Men jag kunde inte skrika rakt ut:
-Gift oss!
 
Men han frågade faktiskt om inte vi skulle gifta oss snart. Det var alldeles för många öron där så jag kunde inte berätta mina planer då :-)
 
Utan jag ringde till Therese på måndagen och sa:
-Jo du.. Vad tror du om att överraska med ett bröllop på mitt 40-årskalas?
 
Och så berättade jag alla planer jag hade och sen ringde Arman och han skrattade åt allt och sa:
-Självklart!
 
Okej nu var det mindre än en månad kvar tills kalaset och några saker som behövde fixas.
Till exempel hindersprövning...
Hur tusan skulle jag fixa den utan att Direktörn skulle få veta något? Men det gjorde jag!
Men det var inte enkelt.
Till exempel så ringde jag Skatteverket och frågade hur lång handläggningstid det var, cirka sju veckor.
Jo tjenare!
Förklarade att vi skulle gifta oss 31/5 2014 och det började brinna i knutarna.
-Vi fixar det snabbare sa den vänliga kvinnan på Skatteverket.
 
Men jag trodde inte att det skulle gå så fort!
När Arman, Therese och jag satt och planerade bröllopet så sa Arman;
-Ring och fråga om de skickat det!
 
Och de hade de givetvis gjort!
-Ja det skickade vi igår med A-post! Sa den glada kvinnan på Skattekontoret.
 
IGÅR!!!
Jag satt 8 mil hemifrån och visste att Direktörn var på väg hem och skulle hämta posten.
Jag fick avboka allt för den dagen och köra hem och kasta mig över posten.
Och där låg hindersprövningen och var så fin.
Jag gömde den under våran madrass för att Direktörn inte skulle hitta den.
 
Själv bröllopet gick till så här:
 
Alla gäster kom till Byns Bygdegård och vi bad dem sätta sig till bords.
Therese hälsade välkomna och sa att jag ville dela ut några paket eftersom det inte bara var jag som fyllt år.
Lotta fick sitt. Therese fick sitt.
Och när Therese fick sitt så öppnade hon inte sitt paket utan började spela Everything I do I do it for you med Bryan Adams (våran låt sedan 1991).
 
Och jag gav ett paket till Direktörn.
I paketet låg en lapp där det stod:
 
"Pappa, är det inte dags att du gifter dig med Mamma ikväll?"
 
Och varför skrev jag så?
 
Jo, när vi skulle ha Clownen så hade jag en uppgift; föda Clownen, och Direktörn hade en; sätta in en födelseannons.
Och det gjorde han.
Men inte bara det.
Han la till några rader i slutet:
 
"Mamma, är det inte dags att du gifter dig med Pappa snart?"
 
Jag höll på att dö när jag läste det i tidningen!
Fan vad arg jag var.
För alla trodde givetvis att jag hade skrivit annonsen!
 
Tillbaka till bröllopet.
 
HAN SA JA!!!!
 
Och han fick gissa vem som skulle vigas oss.
Han gissa på Jonas.
Fel.
Han gissade på Mattias.
Fel.
 
Så vi drog igång istället :-)
 
Och Arman hade förberett så bra!
Han hade tex gjort en undersökning (givetvis påhittad) på internet där han bla bjöd in Direktörn, mig och lite annat folk där man skulle svara på frågor som tex vad man störde sig på hos sin partner, hur man träffades, vad man gillade bäst osv.
 
Allt var klockrent!!!
 
Men eftersom Direktörn bara kunde gå på ett ben så blev det väldigt lugnt, ingen bröllopsvals tex.
 
Det var så lyckat!!!!!
 
Och tänk att vi orkade hålla tyst T och A.
 
Och Ullis tog fina kort :-)
 
 
Här får Direktörn sitt paket:
 
Vi tre som visste om bröllopet:
 
Therese & Arman läser jätteviktiga telegram:
 
Lotta pratar och är fin:
 
Roliga Kusin R :-)
 
Fias princessa :-)
 
Busan:
 
Kära kollegor:
 
Snygga Ullis med sin Snygging:
 
Prins Daniel, Direktörn och Jonas:
 
Brorsan och Ullis Snygging, bilskojare bägge två:
 
Jonas och Arman, hårda som sten:
 
Älskar bilden på fina damer, Jenny, Jessica, Ingmarie, Agneta, Camilla, Maria, Clownen och Ellie:
 
Härliga gänget, delar av Kärringhögen på Ingestrand, Marie, Lotta och Susanne.
 
Mamma och härliga Kusin C:
 
Tema på festen var rosa eller blommigt, Monica, Emma och Mattias gick all in och målade tom naglarna!
 
Fräna killar använder fingrarna:
 
Mats och hans dotter aka Slyntrynet Therese:
 
Pappa och Kusin M:
 
Galna!
 
En Lego-utställning fanns det givetvis:
 
Störtsköna drottningar!
 
Maffian:
 
Sweet is sweet:
 
 
Edvin bra sugen på Lego:
 
 
Godingar:
 
Väldigt snyggt gjort!
 
Presenten:
 
Självklart en selfie:
 
Lite av dukningen:
 
Clownen:
 
 
 
 

I´m back! Och starkare än någonsin.

Hej på er!
 
Det har hänt lite sedan sist och jag har inte känt för att blogga och då har jag gett fan i det.
 
Var ska jag börja...? Börjar med det roligaste; jag har gift mig!!!
 
Ja, med Direktörn. Faktikst hahahaha.
 
Men klarar man av det som vi gjort senaste tiden så klarar man av allt.
Den kärleken.
 
Om det knasiga bröllopet kommer ett eget inlägg snart.
 
Åh vad jag har saknat att blogga känner jag!
Ler här i soffan :-)
 
Jo det har varit lite krångligt kan man säga...
 
Direktörn och Pervo-Per sa upp sig från sina jobb eftersom de inte fick lön och de försökte försätta bolaget i konkurs men ägaren och annat skräp motsa sig konkursen.
Det blev en ilsken och jobbig period för alla parter och det har tagit så på krafterna
att inte veta något om framtiden; när får Direktörn nytt jobb? När får han sin förtjänta lön? När kan man slappna av och sova ordentligt på natten?
Det gjorde inte saken bättre att det var otrevliga telefonsamtal och brev som gav Direktörn hjärtklappning inblandade.
Var riktigt nervös för honom ett tag och ville ta med honom till läkaren så han kunde få lugnande men det gick inte.
 
Men nu har han fått jobb :-)
Är så glad för detta!!!
Nu känner han sig behövd och får tänka igen och lösa problem.
Det är bara en projektanställning men vi tror på framtiden.
 
Men veckan före han skulle börja sin nya anställning så var han på gôbb-innebandy och tror ni
inte på fan att han skadade minisken?!?
Jag har aldrig sett den smärtan hos någon som jag gjorde då.
Fy fan!
 
Han fick ligga över på sjukhuset och fick komma hem med kryckor och lite smärtstillande.
Men det blev fler turer tull akuten och sjukan.
Operation är gjord och de fick ta bort ena minisken för det var söndertrasat och kunde inte lagas.
Han är inte bra och frågan är om han kommer att bli det?
 
När jag skriver detta så sitter jag i hörnet vid min fina tapet och bara ler.
Är så nöjd över att vi klarat allt detta!
Den senaste tiden har vi haft magsjukan här i 1½ vecka och senast inatt spydde Artisten.
Suck.
Men huset är städat med klorin och nu räcker det!
 
Vi har massa roligt att se fram emot!
Känner att nu vänder det.
 
Vi har beställt en resa till Florida.
Fatta!
Vi ska till USA!
 
Vi har varit där förrut men inte med barnen.
Det ska bli en upplevelse och jag älskar att se mina barn utvecklas och upptäcka världen.
 
Theresé, Prins Daniel och deras fosterbarn ska med.
Hahahaha kan sluta hur som helst :-)
 
Men Therése och Daniel, jag saknar er!
Tack för allt stöd under denna tid, ni fattar inte vad ni gjort för mig...
Jag älskar er till månen och tillbaka.
TACK!
 
Jag ser fram emot många lata dagar tillsamman med Emma.
Fina fina Emma som kommit med både finfika och fulfika i alla konstiga situationer. Levererat en kasse med nödvändigheter när vi ligger i magsjuka. Sett till att Direktörn fått någon att luta sig emot när inte benen bär och både han och jag behöver stöd.
PUSS!
 
Jag hoppas vi får till en middag här hemma med mina kusiner C och R.
De betyder otroligt mycket för Direktörn och mig.
Väldigt intressanta människor och de har livserfarenhet som heter duga och de berikar världen för oss!
De har haft det ännu kämpigare än oss men strålar ändå av kärlek och vänlighet.
 
Jag ser fram emot många kaffekoppar med min familj, att syskonbarnen ska sova över här och vi kan umgås och höra kusinerna busa sig trötta!
 
Jag ser fram emot att få bjuda Direktörns farfar Sid som är här från England på pytt i panna. 87-åringen gillar det och då ska han få det :-)
 
Och i höst blir det en helg med ABBA i Stockholm.
SJUKT FRÄNT!
 
Jag vill att alla ni som finns där runt oss fattar vad mycket ni betyder för oss!
 
För det gör ni!
 
Det är så otroligt många mer som jag älskar och jag skulle kunna skriva en hel bok om alla våra fina människor som finns hos oss.
Ullis, Lotta, Marie, Ingmarie, Kärringhögen på Ingestrand, Kollegorna på jobbet (ni vet vilka ni är :-)), Sara (tack för det otroliga sms´t imorse!!!) Bögarna, Inga-Lill och Mats, Svärisarna, ja och ALLA andra!!!
 
Och MAMMA & PAPPA;
 
TACK!
 
Jag har även gjort klart min utbildning som undersköterska och är väldigt nöjd över detta.
Det har varit en kamp att ta hand om allt här hemma, haft en orolig Direktör, jobbat 100 % och läst samtidigt.
Men jag klarade det!
 
 
Och så har vi skaffat en hund, min 40-årskris.
Mer om henne senare.
 
 
 

Nillans Handelsbod!

Fick tjusiga knoppar från Nillans Handelsbod
och jag kommer fota bättre bilder när hallen är färdig
och byrån står på sitt rätta ställe.
 
Under tiden kan ni fundera på om jag ska ha enfärgade
eller mönstrade/ olika knoppar:
 


plantanna@gmail.com
RSS 2.0