minkamera

Klockan arton minuter över tre i natt blev jag väckt av en, inte så rolig Clown. Hon skulle minsann bada! Nej, men gå och lägg dig, det är natten! Tårarna stod som en högtryckstvätt och hon var otröstlig. Jag mutade med att hon får sova i mammas & pappas säng i trettio år om hon går och lägger sig nu. En mycket nöjd treårig Clown somnade sött.
Efter detta så kunde ju inte jag somna med en gång och låg och grupplade över världens problem.
Bla så kom tanken upp om megastärnor som kräver än det ena än det andra backstage. Tex en låda med svindyr choklad och att rummet ska vara inrett i vitt. Är det så att de har gått tillbaka till treårsstadiet och blivit trotsiga? Eller tog dom sig aldrig där ifrån?

I natt kom jag även på att bilverkstäderna runt om kring här måste älska mig väldigt mycket! När jag lämnar in bilen för repration så gör dom det inte ordentligt. Jag får alltid åka tillbaka dit och de lagar samma fel igen(idag satt jag på Mekonomen för att de skulle laga felet som de åtgärdade förra veckan :-~). Jag tror de gör detta för att jag ska sitta och underhålla dem! Så snygg, smal och rik som jag är:-) ( Ni som har aspergers; jag är ironisk nu! Jag är varken snygg, smal eller rik!) Jag är som Paris Hilton kanske. Gör ett gästspel för att övriga kunder ska bli nöjda;-)

Nu har Direktörens hemmasnickeri tagit över datorn också! Vi har massa olika svarvar och andra konstiga verktyg som skärmsläckare... Börjar bli orolig....