minkamera

1958:

Ancel Keys startar The Seven Countries Study, som ska följa 12 000 medelålders män i Finland, Holland, Italien, Grekland, Jugoslavien, Japan och USA under flera decennier. Det kontrolleras vad de äter, deras kolesterolvärde och om de blir hjärtsjuka.

1961:

Den amerikanska Framingham-studien publicerar resultat som visar att högt kolesterol ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Efter studien lanserar American Heart Association
en ny diet: lågfettkosten, ät lite fett och mycket kolhydrater. Studien har i efterhand fått kritik för att sambandet inte gällde hela gruppen.

1971:

Sverige får sina första statliga kostråd som utfärdas av socialstyrelsen. Rekommendation: en fettsnål och kolhydratrik kost.

1974:

I samarbete med socialstyrelsen lanserar KF:s provkök matpyramiden. Enligt den ska vi mest äta bröd och andra spannmålsprodukter, potatis, mjölk ost och matfett.

1977:

I USA skriver en politisk kommitté ”Kostmål för Förenta staterna”. Fettsnålt och mer kolhydrater ska det vara. I Sverige rekommenderar socialstyrelsen i samarbete med Brödinstitutet att vi ska äta 6–8 brödskivor om dagen.

1980:

Ancel Keys publicerar resultat från The Seven Countries Study. Inget samband mellan högt fettintag och hjärtsjukdom hittas, och Keys ändrar sin hypotes till att bara gälla mättat fett. Professor John Yudkin (bilden) kommer fram till att det var när vi började äta den processade, stärkelserika, västerländska kosten som vi drabbades av välfärdssjukdomar.

1984:

Tidningen Time publicerar en artikel om att mättat fett i kosten leder till högt kolesterol och ökar risken för hjärtsjukdom. Den grundas på en studie som visat att en kolesterolsänkande medicin minskar risken för hjärtinfarkt. Inget i studien visar att mättat fett i kosten skulle leda till högt kolesterol och hjärt-kärlsjukdom.

1989:

Nyckelhålsmärkningen införs av livs- medelsverket. Märkningen ska främst visa vilka produkter som är fettsnåla, men sedan dess har riktlinjerna ändrats till att bland annat också visa att produkten är fiberrik och innehåller mer fullkorn och mindre socker och salt än liknande produkter

1992:

Tallriksmodellen lanseras av livsmedelsverket. Syftet är att visa hur mycket av varje näringsämne vi bör äta. Enligt modellen delas tallriken i två stora delar och en mindre. Den ena stora delen ska fyllas med stärkelserik mat som ris, pasta eller potatis. Den andra med grönsaker, rotfrukter och frukt. Den lilla delen med kött, fisk och ägg.

2005:

Den senaste upplagan av Svenska näringsrekommendationer släpps av livs- medelsverket. Vår kost bör bestå av max 30 energiprocent fett, 50-60 energiprocent kolhydrater och 10-20 energiprocent protein. I Sverige sprids dock låg- kolhydratkosten LCHF (Low Carb High Fat=lite kolhydrater, mycket fett) som en folkrörelse på bloggar och forum.

2008: