Trygga Barn!

Läser på Martins blogg om att han fått kritik om att hans barn inte känner sig trygga
eller har någon anknytning till honom pga att de reser från sina barn.

Löjligt!

När Artisten var 10 dagar gammal så sov jag och han borta för första gången.
Direktörn var doktorand de första åren och han reste mycket och var borta flera veckor i ett sträck.
Långt bort från oss tex Italien och Australien.

Då var jag hemma eller hos familj och vänner.

Fanns ingen rutin alls och våra barn har fin anknytning till Direktörn trots mycket resande!

Jag tror nämligen att det viktiga är att barnet känner trygghet och kärlek.
Vilket mina vänner och familj gav mig och mitt barn.
Och SJÄLVKLART Direktörn!!!

Artisten sov när han var trött, spelade ingen roll om det var i en säng hos vänner
eller i barnvagnen hemma på en gata i Karlstad.
På natten hade vi mörkt och tyst och på dagen ljust och massa ljud så han skulle
lära sig skillnad på dag och natt.
Jag sov på lite grann på dagen i början men sen sov jag aldrig på dagen.
Då var jag social med nära o kära :-)
Har man småbarn så är man trött dygnet runt och det är bara gilla läget och bita ihop!

Jag är en social varelse och våra barn har alltid varit med på tillställningar och är sammankomsten endast
för vuxna så har vi fixat barnvakt och barnen sovit borta utan oss från första början.

När Artisten var åtta månader åkte vi en vecka till Tenneriffa utan honom.
Jag grät som ett barn och hade svårt att slappna av ibland.
Om Artisten tog skada?
Inte det minsta!
Han var hos sina mor- och farföräldrar och de fick njuta av sitt barnbarn.

Idag har vi barn som är trygga, sover hos kompisar utan problem, sociala,
umgås gärna och tar dagen som den kommer.

Inga kontrollbehov eller att mamma och pappa måste vara hos dem 24/7.

Härligt!

Här kommer foton från Artistens första tid:


Åh vad fin han är!!!


Här relaxar han med morbror efter femdagars (golf)
hos mormor och morfar.


Är och hälsar på hos underbara U och hennes snygging Levi.
Artisten vill ha mat nu!


Eller så ville han bara ha uppmärksamhet.


På Karlstads Hamnfest.
Tre månader gammal.
Inga konstigheter, vi jobbar så.


Här är han och hälsar på hos
mormor och morfar.
Strålar som en sol och scarf lånad av Lise-Lotte!


Och här förhandlar han med morfar om att Duplon ska ha
företräde framför disken.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0