Operation nr 2 av Bumpen!
Det blev inte som vi trodde.
Det blev värre.
Vi och läkaren trodde att det var en lite knöl som skulle tas bort idag.
Tyvärr visade det sig att knölen var en stor cysta som växt in i skallbenet
för där finns en grop, en missbildning.
Läkaren fick inte bort allt eftersom han inte kunde gräva längre in i skallbenet och han
vet inte om cystan går genom hela skallbenet.
Jag höll på att svimma tre gånger och fick lämna operationssalen alla gångerna.
Jag tycker nämligen att det är väldigt intressant att se på jobbet och på tv
när de ska greja med sår, bölder, annat konstigt osv och ville se hur det skulle se ut när de tog bort "lilla" knölen.
Det gick jättebra i början och det var fina snitt läkaren la.
Men sen tog inte knölen slut och han fick gräva längre och längre in i skallen
och det blev en stor blödning.
De trodde inte att det skulle bli så här så de hade inga grejer framme för att stoppa blödningen av denna storlek
som tex sug och ett instrument som bränner ihop blodkärlen så det blev en rejäl blödning och jag var tvungen att gå ut. Blev svett, mådde illa och var tvungen att få luft.
De fick ge Clownen mer bedövning eftersom hon fick ont när det skar på större och djupare
yta än planerat.
Men hon var så duktig!!!
Direktörn grät när det var över för han var så stolt över henne.
(Han var med inne i operationssalen men satt och tittade på dörren hela tiden.)
Och som det ser ut nu så har hon inte blivit rädd för sjukhus, sprutor, läkare osv.
Men när vi nu vet sanningen så kanske operationen skulle ha skett under narkos
för de fick böka mycket med henne och fast än hon var bedövad så känns allt de gör med henne fast utan verklig smärta.
Hon har mycket mer ont nu än efter förra operationen.
Jag frågade rakt ut om det var cancer och det var det inte.
De ska skicka knölen/bumpen på analys igen för mer prover.
Eftersom de inte fick bort allt ska vi på kontroll om sex månader för att se hur det ser ut.
Vi vet inte idag vad som kommer att ske men det känns som att en
röntgen på huvud/ hjärna kommer ske snart.
Så om ni får möjlighet att vara med på erat barns operation;
tacka nej.
Det är mycket värre än att titta på någon annan.
Lukttestet gick som förväntat.
Det var 16 olika dofter hon fick lukta på.
Och det var starka lukter!
Vi som satt runt henne kände med en gång vad det var.
Men inte hon.
Hon sög in luft som om hon inte fick luft men kände ändå inget.
Djupa långa andetag.
Men så plötsligt så kände hon något!
Och jag blev jätteglad!
Men sen så kände hon ingeting.
Det hon reagerade på var vanilj, ammoniak och vinäger.
(Man kan känna smak fast man inte känner någon lukt. Smak och luktsinne har inte samma nerver
och de sitter på olika ställen i hjärnan.)
Jag tog inga bilder under operationen eller på cystan de plockade ut.
Så det får ni klara er utan.
Jag ångrar att jag inte tog kort på cystan för jag skulle vilja titta
på den i lugn och ro hur den ser ut för den var stor!
Kommentarer
Postat av: faster G
Allt händer visst i din familj.
Har läst din berättelse flera gånger och tycker jättesynd om er.
Stackars tjej ska hon verkligen behöva bemötas på det sättet i modern sjukvård.
Hoppas allt fungerar bra framåt,ställ krav det finns säkert hjälp. KRAM G o H
Postat av: Kusin M.
Tårarna rinner på mig men det är inte mig det är synd om. Hoppas att allt ordnar sig!
Trackback