I´m back! Och starkare än någonsin.
Hej på er!
Det har hänt lite sedan sist och jag har inte känt för att blogga och då har jag gett fan i det.
Var ska jag börja...? Börjar med det roligaste; jag har gift mig!!!
Ja, med Direktörn. Faktikst hahahaha.
Men klarar man av det som vi gjort senaste tiden så klarar man av allt.
Den kärleken.
Om det knasiga bröllopet kommer ett eget inlägg snart.
Åh vad jag har saknat att blogga känner jag!
Ler här i soffan :-)
Jo det har varit lite krångligt kan man säga...
Direktörn och Pervo-Per sa upp sig från sina jobb eftersom de inte fick lön och de försökte försätta bolaget i konkurs men ägaren och annat skräp motsa sig konkursen.
Det blev en ilsken och jobbig period för alla parter och det har tagit så på krafterna
att inte veta något om framtiden; när får Direktörn nytt jobb? När får han sin förtjänta lön? När kan man slappna av och sova ordentligt på natten?
Det gjorde inte saken bättre att det var otrevliga telefonsamtal och brev som gav Direktörn hjärtklappning inblandade.
Var riktigt nervös för honom ett tag och ville ta med honom till läkaren så han kunde få lugnande men det gick inte.
Men nu har han fått jobb :-)
Är så glad för detta!!!
Nu känner han sig behövd och får tänka igen och lösa problem.
Det är bara en projektanställning men vi tror på framtiden.
Men veckan före han skulle börja sin nya anställning så var han på gôbb-innebandy och tror ni
inte på fan att han skadade minisken?!?
Jag har aldrig sett den smärtan hos någon som jag gjorde då.
Fy fan!
Han fick ligga över på sjukhuset och fick komma hem med kryckor och lite smärtstillande.
Men det blev fler turer tull akuten och sjukan.
Operation är gjord och de fick ta bort ena minisken för det var söndertrasat och kunde inte lagas.
Han är inte bra och frågan är om han kommer att bli det?
När jag skriver detta så sitter jag i hörnet vid min fina tapet och bara ler.
Är så nöjd över att vi klarat allt detta!
Den senaste tiden har vi haft magsjukan här i 1½ vecka och senast inatt spydde Artisten.
Suck.
Men huset är städat med klorin och nu räcker det!
Vi har massa roligt att se fram emot!
Känner att nu vänder det.
Vi har beställt en resa till Florida.
Fatta!
Vi ska till USA!
Vi har varit där förrut men inte med barnen.
Det ska bli en upplevelse och jag älskar att se mina barn utvecklas och upptäcka världen.
Theresé, Prins Daniel och deras fosterbarn ska med.
Hahahaha kan sluta hur som helst :-)
Men Therése och Daniel, jag saknar er!
Tack för allt stöd under denna tid, ni fattar inte vad ni gjort för mig...
Jag älskar er till månen och tillbaka.
TACK!
Jag ser fram emot många lata dagar tillsamman med Emma.
Fina fina Emma som kommit med både finfika och fulfika i alla konstiga situationer. Levererat en kasse med nödvändigheter när vi ligger i magsjuka. Sett till att Direktörn fått någon att luta sig emot när inte benen bär och både han och jag behöver stöd.
PUSS!
Jag hoppas vi får till en middag här hemma med mina kusiner C och R.
De betyder otroligt mycket för Direktörn och mig.
Väldigt intressanta människor och de har livserfarenhet som heter duga och de berikar världen för oss!
De har haft det ännu kämpigare än oss men strålar ändå av kärlek och vänlighet.
Jag ser fram emot många kaffekoppar med min familj, att syskonbarnen ska sova över här och vi kan umgås och höra kusinerna busa sig trötta!
Jag ser fram emot att få bjuda Direktörns farfar Sid som är här från England på pytt i panna. 87-åringen gillar det och då ska han få det :-)
Och i höst blir det en helg med ABBA i Stockholm.
SJUKT FRÄNT!
Jag vill att alla ni som finns där runt oss fattar vad mycket ni betyder för oss!
För det gör ni!
Det är så otroligt många mer som jag älskar och jag skulle kunna skriva en hel bok om alla våra fina människor som finns hos oss.
Ullis, Lotta, Marie, Ingmarie, Kärringhögen på Ingestrand, Kollegorna på jobbet (ni vet vilka ni är :-)), Sara (tack för det otroliga sms´t imorse!!!) Bögarna, Inga-Lill och Mats, Svärisarna, ja och ALLA andra!!!
Och MAMMA & PAPPA;
TACK!
Jag har även gjort klart min utbildning som undersköterska och är väldigt nöjd över detta.
Det har varit en kamp att ta hand om allt här hemma, haft en orolig Direktör, jobbat 100 % och läst samtidigt.
Men jag klarade det!
Och så har vi skaffat en hund, min 40-årskris.
Mer om henne senare.
Kommentarer
Postat av: Slyntrynet
Och vi saknar er, tro det eller ej! :-*
Postat av: Kusin M.
Så fint skrivet. Nu grinar jag :-)
Trackback