Vad blir mina utmaningar!?!

Hur ska jag gå vidare med mitt sockerberoende?

Ja, det är inte lätt. Jag fick inte någon direkt hjälp (som jag hade hoppats på) av landstinget men efter två timmar kom vi tillsammans fram till detta:

Jag ska utesluta kolhydrater. Detta står INTE landstinget bakom men jag har tagit det beslutet själv för jag vet att det är bäst för mig.

Jag ska inte köpa godis, kakor, chips, dricka osv till familjen eller någon annan. (Har vi sötsaker, bakverk, chips osv äter jag tills det är slut.) Barnen kommer få gå med till affären och köpa sitt lördagsgodis själva och det är enbart deras. Detta enbart för att jag inte ska kunna köpa mer godis än till dem för jag äter upp det innan jag kommer hem  i bilen annars. Jag kommer inte baka för att bjuda på något sött till kaffet (med undantag för födelsedagar). Men ni kommer få massa goda ostar och nötter till kaffet så jag vill inte skrämma iväg Er ;-)

Jag kommer inte kunna ta en drink med vännerna för det innehåller socker. (Här kommer det kanske bli en tråkvarning på mig men alkohol innehåller massa socker och jag är galen så det räcker utan alkohol ;-)

Jag vet att det kommer bli svårt med restaurangbesök men jag vet att det går med en massa frågor till personalen i köket.

Jag kommer laga mat efter LCHF och min familj får äta den maten. Just nu klarar jag inte att stå och steka pannkakor tex. Jag vet att det kommer bli en för stor påfrestning nu i början. Jag får ta en dag i taget helt enkelt!

Jag kommer fortsätta gå till Landstinget för att bolla ideér och försöka ändra mitt tankesätt. Jag ska ge dem en chans men det kommer vara på mina villkor inte deras.

Skriva matdagbok där jag skriver vad jag äter, mängden, varför jag äter, vilket tid och var jag äter.

Jag har satt upp ett delmål till sommaren. Det behåller jag för mig själv.

Nu mina vänner hoppas jag ni hinner med i mina turer och tror på mig. Jag behöver Eran hjälp mer än någonsin och den 1/1 2011 drar jag igång!

Pjuss & Kjam!!!!!

PS: När jag skulle gå ut från mötet med Landstinget så sa personalen; Anna, du är en otroligt stark person som tror på dig själv och jag vet att du blev besviken på att vi inte kan hjälp dig mer men du kommer fixa detta! Du kämpar!




Kommentarer
Postat av: Kusin M.

Jag tror på dig och jag är säker på att du kommer att lyckas. Men det är svårt att bryta ett beroende. Jag vet att vården inte tror att sockerberoende finns men jag vet att det gör det. Idag var jag på stan hela dagen och jag hade sån fruktansvärd huvudvärk på hemvägen så att jag trodde jag fått hjärnblödning eller nåt. När jag kom hem satte jag mig i godispåsen som vanligt. Vad hände? jo, efter fyra godisar var värken borta och det var inte inbilldning. Helt sjukt! Gott nytt år! Drick vatten när suget sätter in, det brukar fungera för mig + tuggumi. Kram och Lycka till!

2010-12-30 @ 23:06:06
Postat av: Viktoria

Jag tror på dig och stöttar dig gärna, skall själv ta tag i livet efter nyår, motion o snålt med kolhydrater. Kram o lycka till med ditt nya liv

2010-12-30 @ 23:52:12
Postat av: TesaB

Jag tror på dig till 100%!!! Stor KRAM!!!!

2010-12-31 @ 08:26:55
URL: http://tesasscrap.blogspot.com
Postat av: Faster Gerd

Nyårsdagen är ett lyft för mig att vakna och termometern visar -2 här i Skåre är en upplevelse som gör mig glad.Läsa om dig Anna gör mig glad.

Inget nyårslöfte i min ålder det har jag lärt mig för dom håller jag aldrig ändå.

Anna GOD ide att du tänker på din hälsa och även din familj och släkt och vänner kommer lära,tänka och genomföra en förändring tillsammans med dig.

Sockerberoende har vi lite, el, mycket i vår släkt.

Det vi behöver mest av är MOTION.

Tänk på att det du nu lägger tid på kommer du att ha glädje av hela livet.

God fortsättning på elvan. Kram från fastern som önskar dig lycka till.



2011-01-01 @ 12:29:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0