Flamingohörnan!
Idag har jag äntligen orkat gått ut!
Hoppas verkligen medicinen börjat verka nu!
Många sa att jag skulle må skit dom första veckorna men det har jag inte märkt av.
Hjärtklappningarna har inte varit så långvariga nu så det känns okej.
Har fått så många fina flamingos av
Kusinerna C o R!
Snyggt kakel och tapet!
Ja tack!
Queen of the window!
Semmelbesök!
Ingen sak när man får besök m semla😃
Tulpaner och ny diagnos!
Jag har fått tulpaner
😍😃😍😃😍
Och en ny diagnos.
Suck.
Nya mediciner och nytt arbetssätt.
Utmattningen blev en depression när jag svarade på massa frågor.
Igår var jag på två olika läkarbesök och resultatet blev ta bort de nuvarande medicinerna och sätta in nya.
Kavla upp ärmarna och på med hjälmen för nu kan jag falla hårt.
Inatt har jag sovit sex timmar i ett sträck!!!!
När läkaren skrev ut sömntabletterna så sa han
"Du kommer sova som en bäbis!"
Hoppas det fortsätter så för att vara vaken på nätterna är deprimerande bara det.
Som Ernst!
Ligger inte på topp!
Clownen ligger på minuspoäng:
- Pappa, fanns det flygplan när du var liten?
25 cm snö!
Klockan är inte ens åtta och jag är redan uppe😃
Direktörn har kört fast med bilen, grannen har mätt att det kommit ca 25 cm snö inatt och 16-åringen har gjort frukost och ska ta med till sin klasskamrat och äta frukost där.
Jag stannar inne och eldar ljus och är glad att vi har mat i kylskåpet och ved att elda med.
Me and my shadow.
Som ett frimärke!
Sinnesrobönen!
Kan man få sinnesro?
Pannkakssöndag!
Med grädde.
Tapas m vänner!
Goda vänner och gott att äta lurar hjärnan att slappna av lite och man slipper sitta och tomglo i sin soffa.
Men det har sitt pris.
Idag känns huvudet överkört av en halvung traktor som går på tomgång och bara mal på.
Vill åka till Ikea, vill åka på innebandy, vill åka till Karlstad och gå på Metoo-manifestationen men jag vet att det ger ingenting.
Kommer inte fixa att va med så mycket folk idag.
Men det är så värt att umgås o få skratta och koppla bort allt ibland!
Gäller att inte boka in för mycket varje dag och inte flera dagar i rad.
Behöver vila mellan allt.
Fick tipset om att alltid sätta mig och känna efter hur jag mår efter varje aktivitet.
Tex en helt vanlig dag;
efter jag duschar ska jag sätta mig o känna efter om jag orkar äta frukost med en gång eller om jag ska andas lite först.
Förr om jag skulle iväg på ett möte så gjorde jag allt utan att sitta ner.
Duschade, borsta tänderna, klädde på mig, frukost, dricka kaffe och packa väskan.
Allt på stående fot och högst 20 minuter tog allt.
Andades inte en gång för att känna efter om jag behövde vila eller ta det lugnt.
Körde på dag ut dag in år efter år.
BAM så explodera allt.
Konstigt?
Nej!
Godis!
Soffa, filt och Polly det duger gott det!
Ta det inte lugnt!
Jorden och samhället snurrar fortare och fortare och folk mår sämre och sämre och vi blir utbrända.
Sen finns det de som får åtalade för de kör för sakta.
Det blir liksom aldrig bra. Samhället blir aldrig nöjda hur vi än gör här borta i Arvika.
Raggare åtalas för krypkörning
Snart två månader!
Det har snart gått två månader sedan jag blev sjukskriven.
Kraschade totalt.
Fick två alternativ av min kollega;
-Antingen åker du upp till sjukhuset eller så går du hem. Det är ju något fel!
Jag skulle svänga in till jobbet med bilen.
Kunde inte bromsa.
Visste inte att bilen hade bromsar.
Tittade på instrumentpanel och ratten ifall det skulle finnas en knapp som bromsade bilen.
Icke.
Var bara låta bilen sakta ner av sig själv och sen stanna.
Jag valde att gå hem.
Läkarbesök, provtagningar, mediciner och en lång sjukskrivning.
Har inte kunnat besöka jobbet sedan dess fast jag längtar dit.
Får hjärtklappning bara jag tänker på det.
Vill inte ha någon kontakt alls.
Kuratorn sa sist att jag kanske inte ska räkna med att gå till jobbet eller boka in några möten i år.
Jag fattar inte att det är sant.
Jag vill så mycket men orkar inte ens tänka tanken.
Min kollega och vänner hade sagt till mig redan för ett halvår sedan att jag skulle sakta ner. Sjukskriva mig. Ta lite ledigt. Lugna ner mig.
Men jag lyssnade inte trots minnesluckor, ständiga hjärtrusningar och stigande puls, sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter.
Bland annat.
Ångrar bittert att jag inte lyssnade.
NÄE!
Igår gjorde jag det igen.
Korkade saker. Saker som är oförklarliga.
Jag la en maskindiskmedelstablett i en burk med Creme Fraiche istället för i disken.
Suck.
Men jag börjar vänja mig.
Jag är inte förvånad längre, har gjort så mycket korkat så det är inget konstigt längre.
Andra saker jag gör:
Står ute i trädgården med ett hundkoppel i handen. På insidan ytterdörren sitter hunden och undrar varför hon inte får gå med ut på hennes kisspromenad.
Står vid soptunnan och trycker på bilens fjärrkontroll. Soplocket öppnas inte med hjälp av en fjärrkontroll, man måste öppna det själv.
Går in i sovrummet o glömmer vad jag skulle göra. Går ut igen. Kommer på att det var ju sova jag skulle göra.
Glömmer skölja ur schampot och upptäcker det när jag börjar kamma mig sen.
Kan se en film om och om igen utan att förstå att jag redan sett den.
Sitta i samtal med vänner och vara delaktig för att sen inte minnas ett dugg av vad vi diskuterade.
Ropar fel namn till personer. Kan ropa tre fyra namn innan jag kommer på vad jag gör.
Säger fel ord. Igår var det veken på stearinljuset som hette stubin.
Osv osv.
Suck.
Fina vänner och en trasig musikhjärna!
Näe det här fungerar inte!
Igår fick jag ett så himla fint meddelande.
Det var från Jenny B.
Hon kan musik, hon kan texterna, hon vet vad man behöver.
Hon är fin i själen, hon jobbar för rättvisa och förändrar samhället till det bättre.
Vi tycker om Jenny B.
Så här skrev hon:
Det är jobbigt att få massa tips på vad en ska göra för att må bättre. Det är inget tips du ska få av mig nu. Det är musik. Inte bara musik, det är Håkan Hellström. Tre låtar som du ska lyssna på i den ordning jag skriver. Först ut är: Det dom aldrig nämner - skriven som en gåta. Som jag har förstått det så handlar den om längtan. Men den går att tolka på flera sätt. Jag tänker lite längtan efter att må bra, glädjen av att klara av en dag, sorgen av att inte klara nästa dag lika bra. Hur ALLT kan vara både svart och vitt nästan på samma gång.
Nästa låt är: Du är snart där - den är tydlig och enkel. Fortsätt.
Sista låten är: Din tid kommer - Res dig efter varje smäll, du har en ängel på din axel. Inte bara en ängel, du har oss. Alla dina nära och kära och vi fixar detta, tillsammans. Så att din tid kommer ❤️
Men nu sitter jag här och lyssnar men förstår ingenting.
Jag hör att han sjunger. Lyssnar på låtarna igen.
Nej, inte ett ord går in.
Förstår inte ett enda ord som sjungs.
Kan inte koncentrera mig.
Är det svenska han sjunger på frågade jag mig själv till slut? Ja det är svenska.
Men sen är det stopp.
Min hjärna klarar inte tolka det som sjungs.
Jag klarar att lyssna på musiken men jag förstår den inte.
Jag ska spela dessa låtar tills jag förstår vad som sägs Jenny.
Jag lovar!
Men idag förstår jag inte.
Idag lever jag på ruset att jag har fina vänner som bryr sig.
Igår fick jag så mycket energi från vänner som hjälper mig.
En såg till att jag fick nylagad o god lunch.
En annan såg till att jag inte gav upp hoppet om en konsert utan löser de problem jag ser men han såg lösningen.
En annan skickade en fånig bild på sig själv och chattade med mig ett tag.
Det är så lite som behövs ibland!
Och vissa dagar orkar jag inte ta emot energin.
Jag stänger av. Isolerar mig. Vill inget.
Och sen får man ett fint meddelande och man orkar lite till.
Livet är konstigt!
Iskall frustration!
Har precis pratat med min rehabkonsulent och hon bland många andra vill ha ut mig i skogen.
Jag förstår om de tycker det är skitfränt och lukta på granbarr och se en sten åldras i minusgrader, men det gör inte jag!!!!
Ska jag gå ut i skogen och gå måste jag för det första köpa nya vadderade vinterbyxor eftersom jag är fet och inte har vinterbyxor som passar längre. Sen måste jag ha kraften och energin för att ta mig till en affär och prova kläder och det har jag inte.
Och skulle jag ha energi en dag och ta mig till affären så har inte butiker utekläder för tjocka människor för tjocka människor ska inte röra på sig enligt klädkedjorna.
-Ta med en termos med kaffe och sätt dig vid strandkanten. Du behöver inte gå så långt.
Ööööö vad ska jag göra där förutom bli förbannad över att det är kallt och jävligt!!!
Nej vet ni vad de borde erbjuda?
Tre veckor med sol, värme, pool och mat.
Jag skulle kunna släppa all fokus och stress runt matlagning och äta det som serverades på hotellet. Jag skulle gå ut och gå korta men flera promenader per dag och få frisk luft och rensa hjärnan för jag fryser inte röven av mig. Jag skulle bli
varm och må bättre inombords. Jag skulle röra mer på mig eftersom jag skulle simma i poolen.
Jag skulle vara ute mer och kunna slappna av eftersom jag skulle vara ganska säker på att ingen känner mig. Just nu klarar jag inte träffa folk när jag har dåliga dagar. Orkar inte svara på massa frågor.
Människor är vana att jag pratar o är social men nu vill jag va mest själv eller med folk jag litar på och kan slappna av med.
Nej fram med solresor i rehabsyfte för oss/ de som har gått in i väggen!
Helt övertygad om att man kommer tillbaka fortare då till arbetslivet.
Vinbärsgelé näe!
Igår gjorde 16-åriga Cirkusartisten middag.
Pannkakor.
Det kan han!
Direktörn hade röd vinbärsgelé på sina.
Men alltså hur felvaccinerad kan man bli!!??!!
Kan man skicka honom på någon utvecklingskurs betald av någon utvecklingsfond från EU?
Han tyckte inte ens att det var gott.
Vi har att jobba på även 2018.
Vill ni läsa mer om vad Direktörn har ställt till med så klicka på kategorin Cirkusdirektören.
Monas Universum!
För tio år sedan bloggade det sig om allt möjligt konstigt folk.
Idag använder de sociala medier.
Jag förstår dem. Så mycket lättare.
Den enda bloggen jag läser idag är
Monas Universum.
Hon skriver om sin elaka make (hehehe en tolkningsfråga för de jobbar ihop), sitt hektiska liv, sina döttrar där en av dom har och har haft ett helvete, sina sociala träffar och några resor.
Förr var hon skitrolig och berättade om när hon bajsade ner sig i brallan osv men nu har hon fullt upp med att hålla ihop huvudet och sin omgivning.
Jag hoppas hon hittar tillbaka till den energin hon hade när jag började följa henne för många år sedan för vi behöver henne här ute bland nättroll och näthat.
Mer vardagsbloggar!
Kom gärna med tips på andra bloggar ni följer!
Ninni Länsberg!
Jag tycker ni ska läsa den här boken.
Alla som har något minsta hopp om mänskligheten och vill att folk ska må bra bör läsa den här.
Den är så lättläst så till och med min partikollega som sa att de som är utbrända tycker att sina jobb är tråkiga klarar läsa den.
Sen om han förstår innebörden av boken, stressen i samhället och att det är människor som jobbar i vårdande yrken som drabbas oftast vette fan.
Vissa lär sig aldrig för de har bara sina referensramar och vägrar förstå vad som händer utanför fönstret för de har sina riktiga svar i sitt boende.
Men nu var det inte trångsynta människor vi skulle prata om.
Det var Ninnis bok.
Den förklarar och kommer med tips och man får några AHA-moment.
Vänner, familjer, partner, sambos, exmakar, kollegor, politiker och tjänstemän ska läsa denna.
Ni kommer fattar varför.
